Pendlarnytt

När jag nu gör temporär comeback i tågpendlandet så ska jag passa på att ta tillfället i akt (tautologi?) att romantiska denna kommunikationsmetod. Ni ska få se vad jag menar:

+ att få starta sin morgon i ro och tystnad (kan ha att göra med att jag sitter på det norrgående notta lotta actiontåget 05:53..)

+ hinna läsa det senaste numret av Runners World utan att ta tid från andra viktiga sysslor (såsom att faktiskt SPRINGA vilket jag om fem månader förväntas göra 4,5 timmar i sträck)

+ att använda pendlandet som en tid för inre reflektion och eftertanke (läs: vara osocial och se så surmulen ut jag bara kan så eventuella bredvidsittare avskräckes)

Så, att tågpendla är alltså så himla key för att man hinner 1) fixa puffy eyes daddy-looken för att man gått upp i okristlig tid, 2) skaffa sig lite extra dåligt samvete för icke utförda löpkilometrar och 3) höja den sociala fobin ytterligare något snäpp.

I feel better already!

På radion imorse varnade de för ett stort oväder som i princip skulle lamslå hela Skåne idag (åtminstone göra oss redigt blöta). För att inte utsätta mig för onödig fara bestämde jag mig för att lämna bilen hemma och istället förlita mig på den gamla trotjänaren 06:53 mot Göteborg.

Jag är förvisso torr, men valet medförde konsekvenser i form av att vi nu, en halvtimme sent, lämnar Helsingborg. Och inte en regndroppe har fallit. Sensmoral? Mogna tågbeslut kan resultera i sena ankomster, men sabbar åtminstone inte frisyren.

För att landa mest strategiskt på perrongen i Halmstad ska jag gå på tåget i Helsingborg så långt söderut som möjligt. När jag skulle gå in i det bakersta tågsettet idag så korsar jag väg med en tjej vars surmulna uppsyn skulle få Kissie att framstå som varm och tillmötesgående i Bella & Tyra Show (hej målgrupp!?). Hon sa surt ”det här går inte vidare” och stormade förbi.

Så onödigt aggro, tänkte jag men hängde på henne längre fram på perrongen till rätt tågset.

Då kom dock hennes entourage ikapp oss. Spridda citat:
”Det här är förjävligt”
”Varför kunde inte den tjocka konduktörsbruden säga det lite tidigare?”
”Om jag missar tåget idag ska jag fan STÄMMA Skånetrafiken!”

Stämma säger du? För att du fick infon om förkortat tåg i tid eller för att du sedan tvingades gå i säkert 20 meter?

Den hugade pendlaren ska klara både snökaos och solkurvor utan att tappa humöret. Pendling ska vara glatt! Och fryntligt!

Now sit your bitter asses down semester-firers.

Att pendla norrut (Helsingborg-Halmstad) har sina fördelar. Jag får skåda ut över en vacker kullabygd där vågorna rullar in mot sandiga stränder och solen spelar i vattnet.

Däremot går tågen så innåtta knasigt sällan. Missar man ett står det tusen åter förvisso, men du måste vänta en hel timme. Och att vara hemma från jobbet närmare halv åtta, på grund av ett missat tåg, är åt fandörs.

Det är då man blir så glad av kollegor som släpper det de har för att köra denna skåning till tåget.

För let’s face it. SÅ jäkla vacker är inte kullabygden med en timmes väntande dötid i bagaget.